Hallen
Vill berätta för er att jag har Hässleholms vackraste hall just nu. (enligt min mening) Mats och Philip gjorde ett underbart jobb och allt var klart när jag kom hem från jobbet i lördags.
När jag sedan började städa i vardagsrummet bland böckerna som jag tänkt lägga upp på vinden föll ett foto ut från en bok, Pappa av Danielle Steel. Mycket märkligt, jag vände på det och det visade sig vara ett foto på pappa som jag tog på en resa till kanarieöarna när jag var tio. Jag har letat efter det här fotot i sex år, jag blev av med det sommaren efter pappa dött och har inte förlåtit mig själv för att vara så slarvig. jag har inte så många bra foton på honom och på sistonne har det kännts som om jag glömt bort hur han såg ut. Det låter kanske löjligt men det känns som om fotot blev gömt för att jag skulle hitta det nu, när jag nästan mist alla minnena och de kom tillbaks, som en våg dragit över mig med kallvatten. Alla minnen och känslor, men jag är glad för nu sitter han här på skrivbordet, inramad och inte gömd i en bok.
Cyklade till jobbet i morse och blev kallad pucko av en tjej som jag cyklade förbi, hon sa att cykelbanan låg på andra sidan och skrek som en galning. Insåg hur mycket som förändrats på fyra år då jag mest sannolikt skulle ha klivit av cyklen, parkerat den och gett henne ett antal knytnävar. Det låter brutalt, men så var det, jag kunde inte hantera min ilska eller känslor.Istället sa jag godmorgon på dig också och cyklade vidare, det kändes bäst så och jag lät det inte förstöra min morgon. Det är någon som lärt mig det, tålamod. Han är riktigt bra på det och är en av de människor jag beundrar mest här i världen, han är bra på allt han gör och tar sig för. <3
När jag sedan började städa i vardagsrummet bland böckerna som jag tänkt lägga upp på vinden föll ett foto ut från en bok, Pappa av Danielle Steel. Mycket märkligt, jag vände på det och det visade sig vara ett foto på pappa som jag tog på en resa till kanarieöarna när jag var tio. Jag har letat efter det här fotot i sex år, jag blev av med det sommaren efter pappa dött och har inte förlåtit mig själv för att vara så slarvig. jag har inte så många bra foton på honom och på sistonne har det kännts som om jag glömt bort hur han såg ut. Det låter kanske löjligt men det känns som om fotot blev gömt för att jag skulle hitta det nu, när jag nästan mist alla minnena och de kom tillbaks, som en våg dragit över mig med kallvatten. Alla minnen och känslor, men jag är glad för nu sitter han här på skrivbordet, inramad och inte gömd i en bok.
Cyklade till jobbet i morse och blev kallad pucko av en tjej som jag cyklade förbi, hon sa att cykelbanan låg på andra sidan och skrek som en galning. Insåg hur mycket som förändrats på fyra år då jag mest sannolikt skulle ha klivit av cyklen, parkerat den och gett henne ett antal knytnävar. Det låter brutalt, men så var det, jag kunde inte hantera min ilska eller känslor.Istället sa jag godmorgon på dig också och cyklade vidare, det kändes bäst så och jag lät det inte förstöra min morgon. Det är någon som lärt mig det, tålamod. Han är riktigt bra på det och är en av de människor jag beundrar mest här i världen, han är bra på allt han gör och tar sig för. <3
Ska ju såklart visa en bild på tegelväggen :D
Kommentarer
Postat av: elin
fan vad snyggt! veeerkligen super!
Trackback
