Lycka

Är i en period just nu där jag är väldigt trött, fysiskt. När man kommer hem från jobbet orkar man inte ta ett armtag utan lägger sig ner på soffan direkt. Det som gör detta så långvarit är att jag inte ens orkar laga mat utan äter bara på jobbet, ett par mackor och fil. Man är i en ond cirkel som är svår att komma ur. Måste börja i morgon med att äta, för snart är det nattidags.

Tur att jag har Lucia som är min lycka just nu. Hon är det bästa som hänt mig och jag funderar på om det är så här det känns att bli mor. Men jag kan aldrig tänka mig en sådan känsla för ett barn, en ful oproportionerlig människa med stort huvud och som inte kan uttrycka känslor. Jag är väl känslomässigt okapabel just nu till att tänka i de banorna, och tur är väl det. Men jag älskar henne, och när hon skriker, vill jag bara ta henne till vetrinären och fråga vad som är fel. Oftast är det bara för att jag lämnar rummet eller för att hon är hungrig. Jag älskar när hon väcker mig 4 på morgonen och vill ha sin kelstund och då hon drar sig mot mitt huvud tills jag klappar henne och hon lägger sig på mitt bröst och somnar om. Hon är som en liten bebis till mig, fast inte opropotionerlig och ful utan ullig och gullig. Jag kan bära henne på axlen och hon ligger helt avslappnad, jag busar med henne och hon sitter just nu framför datorn och följer meningen ju längre den blir.

Om jag hade fått bestämma vad Lucia skulle betyda så skulle det vara Lycka. För hon är min.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0