Alkoholism.

Att vara alkoholist, är det att man får skylla sig själv och att det är ens eget fel eller är det en sjukdom? En obotlig, genetisk sjukdom? Många är oense om saken och de outbildade som beskriver alkoholister likt drägg och samhällets baksida har fel. De outbildade människor som anser att alkoholisterna har sig själva att skylla och att det bara är så enkelt som att sluta dricka har fel. Jag brukar dra paraleller att alkoholism är som cancer, den paralellen är kanske inte helt korrekt, men det är två obotliga sjukdomar som leder till döden. Båda kan vara genetiska och man kan isåfall ta försiktighetsåtgärder för att inte bli drabbad.

Många ser alkoholister som gamla gubbar som sitter på en parkbänk och dricker. De som går förbi och ser snedt eller vräker ur sig något ord mot denna man men som tycker synd om en cancerdrabbad förstår jag inte.
Jag tar upp detta ämne för att jag idag hört ett samtal som berörde mig illa. Jag gillar inte att ta upp diskussioner om alkoholism därför det drabbat mig personligen. Min pappa var alkoholist. Det är ingenting jag skäms för eller försöker dölja, han var världens bästa pappa och snällaste man som jag känt. Visst kunde han ha sina dalgångar då dagarna inte var alltför roliga. Men det var min pappa och han var världens bästa.

Det var inte så roligt att få ta farväl av sin far som 13 åring. Det var inte så roligt att se sin pappa dö långsamt på ett kalt sjukhus i 3 månader. Se han sluta prata, se ögonen sluta tindra, se sin stora starka far magra av och bli till ett skal. Alla hans inre organ slutade fungera och som jag har förstått det av hans läkare i efterhand fick han inga nya organ därför han var alkoholist. han var inte behörig för ett liv. jag förstod inte läkarens resonemang, en man som får betalt av att rädda liv, fick nu betalt för att ta ett. Även här ser jag paraleller där samhället missgynnar alkoholister. Jag vet inte någon statistik på hur många alkoholister som dör varje år av skrumplever eller dyl. Men det finns så många som söker hjälp varje år på olika rehabkliniker runt om i Sverige. Pappa låg på ett i en månad, efter ett halv liv som alkoholist får han hjälp i en månad. Är det tillräckligt? Pappa fick återfall, jag vet inte hur långt efter, men det kan ha varit en vecka. Jag har många om och men. Han kanske hade gått och rädda om han fått vara kvar på rehabkliniken längre.

Som dotter finns det mycket jag har spekulerat i. Jag kan inte alla fakta runt min pappas fall, jag var bara ett barn som fick höra från en läkare att min far skulle dö för att han hade en genetisk sjukdom. jag vet inte om det skulle gå och rädda honom ändå, men man måste kunna få ställa krav på samhället, sjukvården och människorna vi lever bland.

Visa respekt.

Kommentarer
Postat av: Jess the Actress

Hej titti! Vilken underbar text! Tänkte fråga dig och jag får länka detta inlägg från min blogg? :)



Ta hand om dig

2009-08-09 @ 18:55:29
URL: http://jesstheactress.com
Postat av: Daniel

Tja kusse!



Det jag vet delar jag gärna med mig av till dig om du känner att du orkar och vill veta.

Du har min msn och min facebook.



Ta hand om dig nu!

Kram

Daniel

2009-08-13 @ 17:52:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0