5/3 1958 - 12/5 2003
Det har ändå varit en ganska bra dag idag. Jag och mamma körde in till stan i morse och vi har pratat mycket om pappa.
Har inte gjort alltför mycket utan försökt plugga till den stundande tentan. Det går fortfarande inte bra.
Inlägget jag skrev innan verkade ganska kallt kan jag tänka mig. Men alla känner nog olika, och jag tar döden som en komedi. Det har varit alltför många dödsfall i familjen för att jag ska kunna gräma ner mig hela tiden. Det är bättre att tänka på de döda med ett leende och minnas alla glada minnen än att gå och sörja och tänka varför hela tiden. Det har jag lagt tre år av mitt liv på och jag ska inte lägga en sekund mer på det.
När jag kolar vippen så ska det vara fest på min begravning, inte ett svart plagg får bäras utom trosor, jag vill ha röda liljor på min kista och ha ett komiskt foto på mig bredvid, låten som ska spelas är just nu luftens hjältar, men det kan ändras från år till år. Jag vill kremeras, men har ännu inte kommit på var fan jag vill ligga och inte en jävel ska få mina organ eller någon annan kroppsdel, fick inte pappa ska inte fan någon annan få. Låter kanske jävligt skumt att jag redan planerat min begravning, men det är samtalsämnen som dyker upp ibland.
Man har väl en ganska lätt syn på livet, men av erfarenhet vet man att det ibland kan bli riktigt kort och då kan man ju alltid fira det med fest så de efterlevanden får trevligt, jag hatar att gå på tråkiga begravningar. Likaså bröllop. Har inte riktigt planerat det lika bra, men det blir bra med korv och bröd och nån trädgårdscermoni kanske. Det är faktiskt inte lika viktigt.
Gud vad man ranglar iväg här, känns som man inte har något liv.! ha!
Ha de fint och ta hand om era nära och kära, man vet aldrig vad som hänt i morgon. (Särskillt inte när ens pojkvän är ute i fält med vapen tillsammans med en idiot i samma pluton som riktar det mot andra människor)
Har inte gjort alltför mycket utan försökt plugga till den stundande tentan. Det går fortfarande inte bra.
Inlägget jag skrev innan verkade ganska kallt kan jag tänka mig. Men alla känner nog olika, och jag tar döden som en komedi. Det har varit alltför många dödsfall i familjen för att jag ska kunna gräma ner mig hela tiden. Det är bättre att tänka på de döda med ett leende och minnas alla glada minnen än att gå och sörja och tänka varför hela tiden. Det har jag lagt tre år av mitt liv på och jag ska inte lägga en sekund mer på det.
När jag kolar vippen så ska det vara fest på min begravning, inte ett svart plagg får bäras utom trosor, jag vill ha röda liljor på min kista och ha ett komiskt foto på mig bredvid, låten som ska spelas är just nu luftens hjältar, men det kan ändras från år till år. Jag vill kremeras, men har ännu inte kommit på var fan jag vill ligga och inte en jävel ska få mina organ eller någon annan kroppsdel, fick inte pappa ska inte fan någon annan få. Låter kanske jävligt skumt att jag redan planerat min begravning, men det är samtalsämnen som dyker upp ibland.
Man har väl en ganska lätt syn på livet, men av erfarenhet vet man att det ibland kan bli riktigt kort och då kan man ju alltid fira det med fest så de efterlevanden får trevligt, jag hatar att gå på tråkiga begravningar. Likaså bröllop. Har inte riktigt planerat det lika bra, men det blir bra med korv och bröd och nån trädgårdscermoni kanske. Det är faktiskt inte lika viktigt.
Gud vad man ranglar iväg här, känns som man inte har något liv.! ha!
Ha de fint och ta hand om era nära och kära, man vet aldrig vad som hänt i morgon. (Särskillt inte när ens pojkvän är ute i fält med vapen tillsammans med en idiot i samma pluton som riktar det mot andra människor)
Kommentarer
Trackback
